BakgrundTidigare studier visar på en förändring i vilka ungdomar som deltar i politiken. Deekonomiskt starka individerna verkar inte längre vara de som i högst utsträckning deltar ipolitiken. Ett skifte har skett där individuellt erhållna resurser som tillgång till kultur ihemmet visade sig kraftigt samvariera positivt med flera former av politiskt deltagandemedan ekonomiska resurser tappat sin position som enskilt största förklaringsfaktor.SyfteFörklaringsfaktorerna bakom intresset för politik är inte så väl utforskade varför dennauppsats kommer undersöka om de tendenser som gäller det politiska deltagandet även kanöverföras till de politiskt intresserade ungdomarna. Kommer det politiska intresset att ökaju mer Kulturella resurser som finns i familjen eller är ekonomiska resurser den viktigasteförklaringsfaktorn bakom politiskt intresse?MetodGenom data från undersökningen IEA Civic Education Study som besvarades av 18-åringar år 2000 kommer statistiska analyser att utföras genom regressionsanalys.

Uppsatsen och undersökning är gjord i syfte att kartlägga och granska de kulturella hemförhållanden som råder och nyttjandet av dessa samt hur detta påverkar gymnasieelevernas skolprestationer och deras betyg i Samhällskunskap A. Vår undersökning bygger på teorin om att elever med bättre kulturella hemförhållanden också är bättre rustade för att lyckas i skolan och att detta syns i deras betyg. Med kulturella hemförhållanden menar vi bland annat tillgång till dagstidning, uppslagsverk och skönlitteratur i hemmet. Vi har även valt att inkludera föräldrauppmuntran i detta begrepp. Vi har genomfört enkätundersökningar på 115 elever från två olika program, Fordonsprogrammet och Naturvetarprogrammet, på Söderslättsgymnasiet i Trelleborg under en period på 3 år.

Våra kulturella referensramar är med och avgör vår kulturella och sociala identitet. I den journalistiska texten kommer journalisternas referensramar till uttryck bland annat genom skribenternas bruk av kulturella referenser: jämförelser och paralleller olika kulturella fenomen emellan. Vi har undersökt dessa kulturella referenser genom att titta på Dagens Nyheter, Svenska Dagbladet, Aftonbladet och Expressens kulturjournalistik under två veckor i oktober och november 2010. Vi har framför allt velat ta reda på hur relationen mellan skribenten och läsaren påverkas av dessa referenser, och har kvalitativt försökt identifiera tendenser för hur referenserna används.Vår undersökning visar framför allt prov på tre kategorier av kulturella referenser: kulturella referenser som spränger barriären mellan populär- och finkultur, kulturella referenser som förklarar resonemang och kulturella fenomen, samt nostalgiska kulturella referenser som skapar samhörighet mellan skribent och läsare. Dessa tre kategorier kompletteras med kulturella referenser av mer estetisk karaktär, som skapar dramatik i texten, och kulturella referenser som används som retoriskt verktyg..

Syftet med den här uppsatsen är att undersöka om det är möjligt att använda sig av stra-tegier för översättning av primära kulturella ord vid översättning av sekundära kulturella ord. Kulturella ord är ord som används inom ett språk för att uttrycka kulturella förete-elser och som ofta är svåra att översätta eftersom de saknar motsvarighet på målspråket. I den här uppsatsen görs det skillnad mellan primära kulturella ord, vilka härstammar från den verkliga världen, och sekundära kulturella ord som är skapade av författaren för en viss värld.De strategier som är utgångspunkten för den här uppsatsen är utarbetade av Brynja Svane. Genom att studera hur översättaren Lena Karlin har översatt romanen Soulless av Gail Carriger, vilka innehåller både primära och sekundära kulturella ord, kan jag klarlägga om Svanes strategier för översättning av primära kulturella ord kan appliceras vid översättning av sekundära sådana.Det undersökningen visar är att så inte är fallet, varken för primära eller sekundära kulturella ord. Däremot fungerar strategierna mycket bättre för de primära kulturella orden där endast 2 av 15 faller utanför, mot 4 av 12 för de sekundära.

Sammanfattning saknas..

Diagnosen Aspergers syndrom (AS) är ett relativt nytt begrepp under paraplybegreppet autismspektrumtillstånd (AST). Ungefär en person av 200 anses ha Aspergers syndrom i Sverige. De flesta som får diagnosen är pojkar eller män, men andelen flickor och kvinnor som får diagnosen ökar. Genom forskning vet vi att personer med AS har begränsad förmåga vad gäller socialt umgänge. De har brister i att förstå sammanhang och att organisera sin tillvaro.

Dagens organisationer är alltmera beroende av aktuell och relevant information vid rätttillfälle. Därför är det ytterst viktigt att kunna utbyta information mellan heterogenainformationssystem. Problemet uppstår när data ska tolkas av användare. Olikadefinitioner på begrepp och termer kan leda till misstolkning av data och därefter felaktiginformation. Syftet med studien är att kunna visa de svårigheter som finns för att kunnauppnå den semantiska interoperabiliteten genom att visa illustrerande exempel frånsvenska sjukvården.

Detta är en kandidatuppsats inom företagsekonomi med inriktning marknadsföring vid Handels- och IT-Högskolan i Borås. Denna studie är inriktad på hur internationella investerare inom kulturella och kreativa näringar attraheras till en stad. Kulturella och kreativa näringar skiljer sig från hur internationella investerare traditionellt attraheras till en stad. Vi har upptäckt ett glapp i litteraturen, att det inte finns modeller som är inriktade på att attrahera internationella investerare till kulturella och kreativa näringar. I studien används Stockholm Business Region Development som ett fall och studien utgår från deras arbetssätt med att attrahera investerare till staden.

Översättningen av egennamn och kulturella referenser är problematiskeftersom namn i sig bär kulturella konnotationer. Om översättaren inteförmedlar den bakomliggande kontexten går en viktig betydelsedimensionförlorad för målspråksläsaren. Syftet med föreliggande uppsats är attundersöka vilka översättningsstrategier som kan tillämpas vid översättningenav egennamn och kulturella referenser i en politisk text om Nordirland.Uppsatsen består av två delar. I det första, teoretiska avsnittet refereras det tillett antal av forskningen angivna metodologiska principer för översättning avkulturellt betingade ord. I det andra, praktiska avsnittet tillämpas dessastrategier i en analys av ett urval av de översättningsförslag som jag gett i minegen översättning av texten..

Sammanslagningar och förvärv (S&F) är ett strategiskt val som många företag genomför för att skapa tillväxt, konkurrensfördelar, resurser, synergieffekter samt tillgång till nya marknader. Det är inte alla sammanslagningar som blir lyckade på grund av olika faktorer, den faktor som studien ämnar studera är kultur aspektens påverkan. Syftet med denna studie är att ur ett företagsekonomiskt perspektiv få förståelse för hur kulturella aspekter påverkar integrationen vid internationella S&F, samt undersöka vilka förbyggande åtgärder managementkonsulter vidtar för att motverka problematiken.Teorierna som framlagts har använts för att skapa förståelse och analysera hur kulturella aspekter kan påverka integrationen och utgången av S&F. Det empiriska materialet har tolkats och tillsammans med de insamlade teorierna som använts har slutsatser presenterats för att besvara studiens syfte. I samband med fördjupning av vetenskaplig litteratur identifierades vissa element där teorierna var bristfälliga, dessa punkter skulle kunna utgöra underlag för framtida forskning inom området.Resultatet av de kvalitativa intervjuerna identifierade kulturella faktorer som upplevts i samband med integrationen vid internationella fusioner.

Sammanslagningar och förvärv (S&F) är ett strategiskt val som många företag genomför för att skapa tillväxt, konkurrensfördelar, resurser, synergieffekter samt tillgång till nya marknader. Det är inte alla sammanslagningar som blir lyckade på grund av olika faktorer, den faktor som studien ämnar studera är kultur aspektens påverkan. Syftet med denna studie är att ur ett företagsekonomiskt perspektiv få förståelse för hur kulturella aspekter påverkar integrationen vid internationella S&F, samt undersöka vilka förbyggande åtgärder managementkonsulter vidtar för att motverka problematiken.Teorierna som framlagts har använts för att skapa förståelse och analysera hur kulturella aspekter kan påverka integrationen och utgången av S&F. Det empiriska materialet har tolkats och tillsammans med de insamlade teorierna som använts har slutsatser presenterats för att besvara studiens syfte. I samband med fördjupning av vetenskaplig litteratur identifierades vissa element där teorierna var bristfälliga, dessa punkter skulle kunna utgöra underlag för framtida forskning inom området.Resultatet av de kvalitativa intervjuerna identifierade kulturella faktorer som upplevts i samband med integrationen vid internationella fusioner.

Sammanslagningar och förvärv (S&F) är ett strategiskt val som många företag genomför för att skapa tillväxt, konkurrensfördelar, resurser, synergieffekter samt tillgång till nya marknader. Det är inte alla sammanslagningar som blir lyckade på grund av olika faktorer, den faktor som studien ämnar studera är kultur aspektens påverkan. Syftet med denna studie är att ur ett företagsekonomiskt perspektiv få förståelse för hur kulturella aspekter påverkar integrationen vid internationella S&F, samt undersöka vilka förbyggande åtgärder managementkonsulter vidtar för att motverka problematiken.Teorierna som framlagts har använts för att skapa förståelse och analysera hur kulturella aspekter kan påverka integrationen och utgången av S&F. Det empiriska materialet har tolkats och tillsammans med de insamlade teorierna som använts har slutsatser presenterats för att besvara studiens syfte. I samband med fördjupning av vetenskaplig litteratur identifierades vissa element där teorierna var bristfälliga, dessa punkter skulle kunna utgöra underlag för framtida forskning inom området.Resultatet av de kvalitativa intervjuerna identifierade kulturella faktorer som upplevts i samband med integrationen vid internationella fusioner.

Dagens globala värld har öppnat upp möjligheter som gjort det lättare för människor från olika delar av världen att träffas. En av anledningarna till att människor invandrar till Sverige är kärlek. Dagens allt mer globaliserade värld gör att demografin i Sverige ändras med en ökning av den etniska och kulturella mångfalden. Detta ställer krav på våra myndigheter om att socialarbetare ska ha kulturell förståelse. Men hur utvecklar man denna kulturella förståelse? Denna studie riktar fokus till svenskfödda som lever i en internationell parrelation för att undersöka hur de genom mötet med sin partner och sin omvärld har utvecklat sin kulturella förståelse.Kvalitativa halvstrukturerade intervjuer har genomförts med fyra svenskfödda män och kvinnor som lever i en internationell parrelation med partners från Asien.

I två analyser av filmerna; Do The Right Thing av Spike Lee (1989) och Hemligheter och lögner av Mike Leigh (1996), har jag undersökt  hur och varför samhällsproblematik  som berör klass- och rasfrågan presenteras på film utifrån hur cultural studies teoretiskt förhåller sig till problematiska relationer mellan kulturella identiteter i USA och Storbritannien. Jag kom fram till att identifikationen av den kulturella identiteten var olika i respektive länder; USA och Storbritannien. I USA var rastillhörigheten utgångspunkten för den kulturella identiteten och i Storbritannien var det klasstillhörigheten utgångspunkten för den kulturella identiteten..

I Lpo 94 framgår skolans ansvar att motverka främlingsfientlighet och intolerans genom kunskap, öppen kommunikation och aktiva insatser. Detta arbete beskriver ett projekt, där elever från två olika kulturella skolmiljöer möts och har gemensamma lektioner. Syftet med detta arbete, är att undersöka hur 14-åriga elever från två olika kulturella skolmiljöer, upplever att möta varandra. Uppsatsen behandlar vad som händer i denna process och beskriver vilka reflektioner som väcks hos elever och pedagoger. Metoden har varit att observera eleverna vid våra gemensamma lektioner, och att dokumentera, elevernas skriftliga och muntliga reflektioner. Även lärarnas reflektioner har dokumenterats. Eleverna har också intervjuats. Projektet har visat att det är möjligt och önskvärt, att samarbeta mellan skolor, men att det kräver resurser och att pedagogerna måste ha tillräckligt med tid, för planering och utvärdering.